Andlighet för mig

Hej, jag började använde min bloggsida för att sammanfatta lite av det jag upplevde och läste under en period i mitt liv när jag utforskade andlighet och religioner, eller i alla fall när jag började, för jag har inte slutat läsa....

Jag har jag läst rätt mycket om andlighet, och ibland har det jag läst helt känts rätt, men ofta finns det motsägelser eller i alla fall brister i logiken, om man ser till helheten. Jag tror inte sanningen är så lättfångad, även om någon mottagit information via kanalisering eller annan inspiration så tror jag att de allra flesta färgar den informationen med sina egna erfarenheter och värderingar, eller den tid de lever i just när det skrivs.
Jag har värderat det jag läst och tycker mig ha funnit en "sanning" om livet, skapelsen och andlighet som känns möjlig...sannolik och rätt...för mig...baserat på många olika människors sannolikheter...

Det var det ett tag sedan nu jag deltog i några andliga möten eller kurser, men på de kurser jag deltagit har jag lärt mig en del, men framför allt har jag kunnat konstatera att jag inte alls har lätt att slappna av tillräckligt, att bli inspirerad av något annat än mina egna fantasier, till skillnad från tillsynes alla andra i gruppen som upplever allt ifrån budskap till hela filmsekvenser som spelas upp i huvudet. Det som jag däremot kunnat göra är att träna min intuition, i övningar, och visst, det är väl lite av samma sak som andlig ingivelse, så jag är kanske inte helt immun (läs stort kontrollbehov). Och jag har faktiskt upplevt kontakt med andliga krafter i sessioner jag deltagit i...eller vad var det som fick mig i nästan okontrollerbar gungning vid en mindre ring meditation ledd av en indiansk kvinna....det tog mig flera minuter innan jag kunde prata riktigt efter det, jag var helt slut...